måndag 6 januari 2014

Mitt år.

2013 blev väl inte mitt bästa cykelår men säkert mitt livs mest händelserika. Cykelmässigt började det ganska bra med två 20-milare i januari och februari. Den första var i Linköping och den andra var KBCKs första officiella brevet. Träningen gick riktigt bra hela vintern, både inne och ute. Jag hade med mig skön energi från Italien året innan och var riktigt laddad för sommaren med både Mallorca 312 och Vätternrundan. Vintern gick mest åt till att köra Moanark och planera vårt bröllop.



Mallorca 312 gick inte riktigt som planerat. Jag kraschade hårt i tunneln genom Puig Major och fick ligga två dagar på sjukhuset. Det var riktigt synd för jag kände mig verkligen stark fram till dess. Men mest synd var det för familjen som fick gå omkring i Alcudia och vara oroliga.

A day without blood is like a day without sunshine.


Den 25:e maj gifte vi oss och åkte till Paris dagen efter. Anders skötte toastmasterjobbet med bravur och en av Patriks fina bilder ser ni nedan. Det låter säkert klyschigt men det var de bästa dagarna i mitt liv. Paris, nygift och lite halvfull på rosé.



Två veckor senare körde jag Vätternrundan med Contigänget. Det gick ganska bra trots att jag inte hade cyklat så mycket som jag hade planerat. Vi hade lite osis med vindarna så vi klarade inte målet på 7 timmar. Men skam den som ger sig, i år kör de igen. Men utan mig så nu kanske de har en chans.

Foto: Peter Oom


Sen var det dags att åka upp till Nikkaluokta och gå upp på Kebnekaise med grabbgänget. Det blev en grym helg med mycket av allt, vandring, öl, snack, öl, helikoptrar och stök. Vi har redan planerat en uppföljare till i sommar. Då är det Garmisch-Partenkirchen som får smaka.

Många plågade leenden. 


Efter Kebnekaise tappade jag sugen på cykling. Jag hade verkligen velat köra LEL, men fick inte. Nu hade jag inget mål längre. Och utan mål blir det bara pannkaka för mig. Tror jag har skrivit om det nånstans.

En timme senare ramlade jag i trappen och bröt ett revben...


I september fyllde jag 40 och fräste iväg till New York. Vilken stad! Jag fick en helikopterflygning runt Manhattan i födelsedagspresent av Keb-gänget. Det tog säkert två veckor innan jag hade smält alla intrycken. Innan visste jag inte om jag gillade staden eller inte. Nu MÅSTE jag åka tillbaks.

New York ba!


Framåt vintern började vi slipa på Randonneur Stockholm. En ny cykelklubb för randonneurer och långcyklister. Jag, Bengt, Åsa, Henrik och Anders bildade klubben i December och nu har vi precis haft vår brevetpremiär. Det här året kommer mest handla om randonné och nya klubben. Och så har jag anmält mig till Mallorca 312 igen. Det ska nog bli ett bra år ändå.

Tack för att ni har orkat läsa bloggen.
/Johan

7 kommentarer:

Jocke sa...

Ser sjukt ont ut på bilden efter kraschen.

Gifta sig är grymt najs, gjorde det i maj 2012 och tycker precis som du att det kanon.

Vito sa...

Mallorca 312, Paris, New York, Kebenekaise, skalla en vägg i en tunnel , och framför allt gifta sig med sin älskade låter som ett fantastiskt år! Ha ett gott 2014 baby :)

Johan Mölleborn sa...

Jocke, det är ju inte varje dag man gifter sig. ;)

Vito, tack detsamma babydoll!

mattel sa...

låter ju som ett ganska schysst år ändå. lite glamm, lite hoja, lite sjukhus, lite annat. :)

vi får sikta på lite fler KBCK-rides 2014.

Hopyard sa...

vilken fin fru du har!!!

Hopyard sa...

o du!! försök att inte hamna i slagsmål på Mallis den här gången... lycka till under 2014

Katja sa...

Din blogg 4ever, iår är blir ett starkt cykelår! :D //din fan Katja