måndag 29 juni 2009

60-svinvarma mil.

Klockan 04:00 drog väckarklockan igång sin glada melodi. Jag hoppade upp som en lekande lax och satte igång att bre mackor och blanda sportdricka. Sen packade jag in cykeln i bilen och satte fart mot Täby. På vägen plockade jag upp Nypan skulle hänga med oss till Södertälje för att sedan köra Mälaren runt.

Vid Hovets klubbstuga stod det vanliga gänget och snackade cykel. Bengt satt på sitt randonnékontor och delade ut startkort, Peter Tonér skulle köra den här rundan som en sista formtoppning inför SverigeTempot, Amir skulle avsluta sin första brevetserie, Tommy sa nåt på skånska som jag inte riktigt förstod, men han såg glad ut så det var nog bra. Bengt hade bytt sin titan-Merlin mot en knallblå Bob Jackson med skärmar och styrväska. Ari såg sur ut som vanligt.

2 minuter innan starten kom Calle med sin skåpbil, han trodde att det var samling 06 så han blev lite stressad när han förstod att han hade 2 minuter på sig att klä om, fixa cykeln och packa med sig allt han skulle ha under de kommande 24 timmarna. Startkortet hade jag redan hämtat ut.

Starten gick och klungan rullade iväg på småvägarna genom Täbys villaområden. Kvar stod jag, nypan och Calle. Några minuter senare kunde vi också sticka iväg men då var klungan redan långt bort och utom synhåll. Nästa stopp var Järna så det gällde att vi kom ifatt, helst innan dess. Kruxet var att ingen av oss hittar speciellt bra i det här området så vi körde fel vid några korsningar och kom ännu längre från klungan. Jag var milt sagt irriterad nu.

Vid Aspudden stod Vic, Mattel och Tillman. De skulle göra som Nypan och hänga med till Södertälje för at sedan vika av mot Strängnäs. Vi satte ordentlig fart och försökte komma ifatt den andra klungan som hade passerat dem 4-5 minuter tidigare. Det är alltid spännande att starta en 60-milare med några mil i hårt tempo. Efter 6 mil, strax innan Järna, kom vi äntligen ifatt dem.


Efter stämpling och stånde fika på Statoil i Järna rullade vi iväg mot Katrineholm. Klungan rullade på bra och tempot var fint. Nu kunde jag äntligen lugna ner mig och snacka lite med folk i klungan. Det hade redan börjat bli varmt och mina ben kändes gamla och stela. Efter ett tag släppte Tommy för att hålla sitt eget tempo.

I Katrineholm stannade vi på grillen vid rondellen för att stämpla och äta. Nu var det ännu varmare så det gällde att dricka ordentligt. Två hela flaskor hade gått åt från Järna och på grillen drack jag minst 1,5 liter till. Nu var klockan strax efter 11 så det skulle bli ännu varmare. Efter en kvart kom Tommy insladdande.



Milen rullade på och efter tag stannade vi i Örebro för att stämpla, den här gången på en Ica-butik. Samma procedur här, fylla flaskorna och försöka dricka så mycket man kunde. Den riktiga utmaningen började mellan Fellingsbro och Grängesberg. Här var det fantastiskt varmt och som lök på laxen ordentligt backigt. När vi väl kom till Grängesberg tog vi ett ordentligt stopp. Jag drack minst 2 liter vatten till maten. Calle kroknade i sista backen innan Grängesberg. Men han repade sig bra under pausen.
Här sa vi också hej då till Bengt och Hasse som skulle sova på vandrarhemmet. Efter pausen hade vi bara 24 mil kvar.


Nu började det äntligen bli lite svalare. Milen rullade på lika bra som tidigare. Men klungan blev mindre och mindre. Nu var det jag, Ari, Calle, Peter, Amir och en kille från Borlänge kvar. Vi höll ett jämnt och bra tempo och alla gjorde så mycket de orkade. Solen började gå ner och vinden var helt stilla. Med 42 mil i benen kom vi till Fagersta för ännu en stämpling. Här passade vi på att äta och fika ordentligt. Klockan var nu runt 23 och macken i Sala skulle vara stängd när vi kom dit så nästa ordentliga stopp skulle dröja till Uppsala. Efter fikat drog vi igång lamporna och sa adjö till byns fyllon. Ännu en gång hade Tommy anslutit till vår klunga.


Natten blev precis så fin som jag hade tänkt. Helt vindstilla, friskt luft som äntligen svalkade lite. En jämn och bra klunga som samarbetade fint mil efter mil. Visst, folk var trötta, men ingen gnällde eller krånglade. Nånstans mellan Sala och Uppsala hoppade Peter Tonér av för att sova. Han hade sett riktigt sömnig ut de sista timmarna. Eftersom han är så pass erfaren långcyklist så lät vi honom stanna själv. Han ville hellre sova i diket än att somna på cykeln och köra av vägen. Nu var klockan runt 2-3 och vi hade 10 mil kvar.

På Statoil i Uppsala delade vi bord med tre killar som var på väg hem från krogen. De tyckte att det lätt helt rubbat att cykla 60 mil på ett dygn och den ena killen sa att han inte skulle göra det ens om han fick en miljon för det. Folk är bra konstiga, cykla som är så skoj. Strax innan Märsta kom vi ifatt Tommy för sista gången. Han gnetade på i sitt eget tempo. Han gjorde inget försök att hänga med utan fortsatte själv.

Efter 60 mil och lite över 24 timmar kom vi fram till Shell i Täby för den sista stämpeln. Både Calle och Amir hade nu kört sina första 60-milare och båda var riktigt nöjda och glada. Det firade vi med en fika och lite skönt cykelsnack. Cyklingen gick riktigt bra trots den stressiga starten. Formen känns bra inför LEL och nya väskan funkade precis så bra som jag hade hoppats.

Tack alla för en suverän runda.

/Johan

15 kommentarer:

mattel sa...

fan vad härligt!! grymt impad av calle som hängde med, pannben som en knölsvan eller?

skönt att det verkade flyta på utan större missöden eller problem och kul att läsa om turen. för mig räckte 20 mil i värmen..

snart tusen mil alltså! sweet!

Nypan sa...

Både lite avis men ändå inte. Den värmen skulle nästan tagit livet av mig. Våra egna fjuttiga 20 mil var rätt lagom i den stekande solen. Men er natt är jag avundsjuk på. Svenska sommarnätter är magiska.
/N

Johan Andersson sa...

Den där Tommy verkade ju vara en seg jäkel, köra själv och komma ikapp, köra själv och komma ikapp osv...

Fan vad jag suger, hojade knappa tio mil i lördags och tyckte det var skitjobbigt.

Anonym sa...

Killarna från krogen hade bra sinnesnärvaro även fast de var packade

Tobbe Arnesson sa...

Hade jag varit hemma och förstått att ni skulle passera Ludvika hade jag stått och hälsat er med gubbsås.

kallegunnar sa...

härligt många ni blev på en 60milare
gissar att det var många liter vätska som passerade genom kroppen den dagen......fan så fränt!!!!!!!!!
O snabbt kört oxå

Ari sa...

Jag kan bara instämma. Jag är grymt imponerad av Calles och Amirs pannben.

Nu när ni klarat av detta så saknas ju bara en 120milare och då passar ju PBP 2011 bra, eller hur?

/Ari

Johan Mölleborn sa...

Brorsan sa idag att han var grymt sugen på PBP och att slå min tid från 2007. Amir snackade om att köra också. Det blir riktit kul 2011.
/J

s-o sa...

Vad för slags väska är det du skaffat?

Johan Mölleborn sa...

Det är en Rixen Kaul. Jag hade tänkt fota den men glömde det. :)
/J

Patrik Skolling Möller sa...

Shit vilken runda. Värmen är brutal för kroppen. Bra skrivet och grymt kört !

-Snickarn

Markus Lindholm sa...

Jag hoppar över att komentera mollos och Aris bedrift men jag är imponerad av Calle. Hade inte han cyklat typ 60mil totalt i år innan den här turen?

Helena sa...

Helt otroligt det ni gör! Jag tycker att det är lika facinerade att läsa varje gång, blir mer och mer sugen att cykla långt själv men det verkar jag vara ensam om här uppe...

/Helena

Amir sa...

Tack för en riktigt varm men ändå härlig runda.

Trodde inte kunna cykla runt 60 milen i ett sträck men tack vare en solidarisk och hänsynstagande cykling av de starkare i gänget, klarade även jag hänga med på nattcyklingen.

Tack igen och ser fram emot den kommande PBP i samma sällskap.

Anonym sa...

Man blir nyfiken på den där Tommy som dyker upp som gubben i lådan hela tiden, hur cyklade han egentligen?