söndag 22 februari 2009

20 kalla mil i Västerås

I helgen arrangerade Ck-Distans en dubbel 20-milsbrevet. Alltså en 20-milare på lördagen och en 20-milare på söndagen. SMHI lovade minusgrader och eventuellt snö. Det lät för mulligt för att avstå så vi bokade in oss på First Hotell i Västerås, oljade kedjorna och stack dit. Det skulle visa sig bli tuffare än vi tänkt.

Klockan 06:00 lastade vi upp Aris cykel på taket och stack iväg. Tempen sjönk från -9 till -18 på vägen. På Statoil Västerås mötte vi de andra som skulle köra. Det var Rock, Tillman, Schture, Peter, Martin, Lasse, callegunnar och två andra killar som jag inte träffat tidigare. Prick klockan 08 stack vi iväg i kylan.

Redan efter hundra meter sved det i ansiktet. Det kändes som att nån stod och örfilade mig oavbrutet. Tårna frös ganska snabbt och efter en stund gjorde de ordentligt ont, samma sak med händerna. När vi kom till första stämplingen i Hallstahammar plockade jag fram min rånarluva som låg i sadelväskan. Efter det var det bara fötterna och händerna som gjorde ont.

De stora vägarna var funkade fint att cykla på, medans de mindre, som säkert är helmulliga på sommaren var isiga och spåriga. Vi hade några vurpor på de vägarna. Antingen halkade vi på isen eller så spårade framhjulet i packad snö så vi gick omkull. De små skumpiga isvägarna slog effektivt energin ur benen.

I Norberg letade vi upp Elsa Anderssons café. Det var lika mysigt som jag mindes det. Och det var riktigt skönt att komma in i värmen och sätta sig ner en stund. Här stannade vi ganska länge och hann med 3-4 påfyllningar av kaffet. Till slut var vi tyvärr tvungna att cykla vidare. De första 20 minutrarna är alltid värst när man kommer ut i kylan igen. Nu svängde vi in på en till smal och isig väg.

Milen rullade på ganska fint och vår klunga höll ett jämnt och bra tempo. På en sån här runda gäller det att hålla humöret på topp annars hamnar man lätt i en neråtspiral. Kylan, väglaget, dubbdäcken och vassa snöflingor i ögonen blir en extra krydda på en redan krävande runda. Vägarna kring Riddarhytttan var ordentligt backiga.

De sista milen var ordentligt stötiga på de små vägarna. När vi väl kom ut på en större väg och kunde sträcka ut blev det tyst i klungan och det verkade som att alla bara ville komma i mål. De som var trötta fick ligga bak i gruppen och åka med. Det rullade fortfarande på i skaplig takt och gruppen höll ihop fint.


Efter 10 timmar var vi äntligen framme vid Statioil igen. Det hade snöat ordentligt de sista timmarna och det skulle fortsätta hela natten och hela söndan Vi enades ganska snabbt om att det hade varit en hård och fostrande runda och att vi skulle ställa in söndagens tur och istället gå lite hårdare på ölen. Vi såg nog ganska risiga ut när vi tryckte i oss våra mosbrickor Statoils fikahörna.

På kvällen gick vi på italiensk restaurang och åt god mat och drack gott vin. Till det snackade vi om cyklar, cyklister och cykelrundor. Sen fortsatte vi cykelsnacket i hotellbaren.

Tack killar för en riktigt kall runda.
/Johan

12 kommentarer:

Patrik Skolling Möller sa...

Respekt ! Jag tror det var kallare än vad du beskriver. Brrr...

Starkt kört och det var vettigt att gå på ölen lite hårdare. :)

-Skogling

Nypan sa...

Det låter som en sån där vinterrunda som inte är jätteskön men utmärkt som referens till andra vinterrundor.
Jag är ändå lite avis. Känslan när man tar en öl efter en skön runda är ju bra. Men att ta den efter en sån där hård elak runda är ännu bättre.
Men dom där vägarna finns ju kvar i sommar också :-)

Atle sa...

Jag är inte avis. Det där lät ju som en ren pina. Jag och mina stackars fötter. Men snart är våren här och då blir det andra kanelbullar...

Johan Andersson sa...

Men Atle för tusans gubbar. Springcyklar lämpar sig inte för sådana här turer.

Johan Mölleborn sa...

Patrik, ha ha ja det var faktiskt ordentligt kallt.

Nypan, precis så. En bra referens. Och en sån där runda man snackar om när det är lite regnigt nån dag.

Atle, du får be farsan ta med dig på en cykelvecka på mallis. Du borde vara lätt och snabb i bergen med din Specialized hot walk. :)
/J

Jocke sa...

Strongt grabbar!
Vilka idoiter ni är, tuffa idoiter!

Gunnar Ohlanders sa...

Starkt att genomfora rundan trots kylan.
Snackade med Lasse pa telefon nyss och han berattade om hur tufft det var.
Vilken skillnad det var pa 20-milen i Vasteras forra aret, da var det ju flera grader varmt och inte en snoflack.

Tobbe Arnesson sa...

Det kändes rätt bra att spendera helgen framför TVn faktiskt. Tog en promenad på lördagen och bara det var tokigt obekvämt för ansiktet.

Undrar om skidgoggles skulle funka när man cyklar?

Johan Mölleborn sa...

Skidgoggles skulle nog funka. Även om man skulle se ut som ett ufo. Men man klarar sig ganska bra med en cykelkeps. Martin hade varken keps eller glasögon. Det var tydligen ingen hit.
/J

tillmann sa...

Attans vad snabb du är på att blogga. Jag behövde lite tid att smälta upplevelserna :-)

Tack för en trots allt trevlig runda!

Niklas Källström sa...

Man kan ju inte annat än bli imponerad, hårding!

//Niklas

Thomas sa...

Galet, men skönt att höra att du fortfarande kan ställa in en runda :)