tisdag 27 mars 2007

Premiär i kort-kort.


Idag hade jag min kort-kort-premiär.

Min snälla mamma kom över och tog hand om Viktor i 3 timmar. Tempen låg på otroliga 19 grader.

Jag tog tillfället i akt och testade mina nya hjul och däck också. Benen var fulla av sprattel och allt kändes så där perfekt. Varje backe betydde attack. Jag försökte stå och bryta som Pantani (med händerna i bocken) men det var inte riktigt min stil. Jag såg nog mer ut som Lance. :)

Jag trippade upp på högre kadens, som när en katt klättrar upp för ett träd. Jag till och med övade på hans salta blick. Det gick jättebra tills jag kände hur solen värmde och hjulen sjöng när jag trampade. Då började jag nästan skratta av glädje. Endorfinerna sprutade. Det är precis det här jag har längtat efter hela vintern. Hysteriskt skrattande sprintade jag de 8 milen runt Ekerö.

Första passet på räsern, nysopade vägar, kortbrallor och korttröja och en helt nybantad cykel. Allt stämde.

Hjulen känns jättebra, styva och lätta. De nya Ultremo-däcken känns också väldigt fina. Grymt bra rull och väldans lätta. För att inte tala om nya gaffeln. Styv men ändå väldigt bekväm och vibrationsdämpande.

När jag vände vid Svartsjöanstalten så nollställde jag snitthastigheten, den hade jag glömt nolla innan jag stack. När jag sen kom till Drottningholmsslott 3 mil senare så visade mätaren ett snitt på 35,7. Helt ok för årets första riktiga räserrunda.


Väl hemma så blev det en espresso på altan. Sen kom Fredrik förbi med världens största ryggsäck fylld med bubbelplast. han jobbade tydligen "hemma" idag.


Om några dar sitter vi på Mallis och garvar oss harmynta.


/J

2 kommentarer:

Skogling sa...

Det dääär så härligt ut. Själv hade jag ett utvecklingssamtal med chefen idag. Det gick visserligen bra men det var förmodligen härligare att rulla räser på Ekerö. Nu skall jag packa ner hojen i en kartong.

//Skogling

Christer Hedberg sa...

Grymt! Vi ses på Mallis!